Kära dagbok!!!

YES! Jag ska försöka berätta allt så lungt som jag kan. Men jag är så lycklig!

Igår sov Vilda över hos mig. Hon och jag tänkte göra vårt sista försök att fånga Plutt-Göran. På kvällen stoppade vi in en hög med kuddar under mitt täcke i sängen för att det skulle se ut som om jag låg där och sov.

Sen ställde vi alarmet till klockan halv sju på morgonen och sen gick vi och lade oss. Vi lade oss inte inne i mitt rum som vi brukar, utan i gästrummet.

Vi var väldigt spända inför morgondagen för vi ville se om vår plan skulle fungera.

Tidigt i morse ringde väckarklockan och avbröt vår tunga sömn. Vi hade somnat sent i natt då vi hade varit pratsamma som papegojor.

Men trots det skuttade vi upp ur sängen så fort väckarklockan började tjuta.

Med våra pyamaser fortfarande på smög vi till garderoben där vi hade två håvar gömda.

Sen tassade vi tyst som katter ut ur gästrummet med en håv i varsin hand.

När stod vi där utanför mitt rum hörde jag att någon var där inne.

Ett par sekunder gick och jag lyssnade intensivt med örat pressat mot dörren.

”Nu!”

Vi störtade in i mitt rum och där stod Plutt-Göran bredvid sängen och skulle just till att hälla ett stort glas vatten över det som han trodde var mig, men som bara var kuddar under ett täcke.

Hans ansikte utstrålade förvirring och oro.

Men jag tvekade inte. Jag drog fram håven och fiskade upp honom i ett svep med den.

”Ha!” sade jag triumferande.

”Fick du honom?”frågade Vilda.

”Det kan du lita på att jag gjorde.” svarade jag stolt.

Efter det gick vi in i badrummet och kastade in svartalfen i duschkabinen och stängde dörrarna till den. Våran duschkabin består av glas så man kan se honom genom den.

”Inte så kaxig längre va?” sade Vilda, även fast hon inte ens kunde se honom. ”Du tror visst att du är smart.”

”Jag är smart!” fnös Plutt-Göran förnärmat.

Vilda vände sig om till mig.

”Sade han nåt?” frågade hon. ”Jag kan varken se eller höra honom.”

Jag ignorerade henne.

”Om du nu är så smart så tycker jag att du borde bryta förbannelsen nu.” talade jag om för svartalfen.

Men Plutt-Göran vägrade. Så jag och Vilda gick för att spela kort medan han satt kvar i duschkabinen.

”Han ändrar sig snart,” sade Vilda och log.

Hon hade rätt.

Efter en timme instängd inne i duschkabinen insåg svartalfen äntligen (efter en rad goda försök) att det nästan var omöjligt för en liten klen typ som honom att ta sig ut. Det gick inte ens med hjälp av magi, då svartalfers magi inte funkar när de är omgivna av glas.

Det kändes skönt att äntligen bli av med förbannelsen, men Plutt-Göran var inte alls lika glad. Mycket motvilligt höjde han sitt magiska finger mot mig och mumlade något tyst för sig själv. En stråle av vitt ljus sköt ut ur hans pekfinger och det kändes ungefär som att bli träffad av en elektrisk stöt. Sen kände jag mig varm som om jag befann mig i en bastu och helt plötsligt fick jag hicka.

”Är du säker på att du använde rätt förtrollning?” frågade Vilda misstroget och tittade ut i tomma luften, hon trodde visst att Plutt-Göran var längre än han egentligen var.

Svartalfen som visste att Vilda ändå inte kunde höra honom svarade inte.

”Det är bäst för dig att det här funkar,” sade jag till honom.

 

1D

20 oktober 2013 14:18

hej vilken fin blogg du har! :) och vilken bra novell :)
ha en trevlig söndag! :)

liam-louis-niall-zayn-harry-one-direction.bloggplatsen.se

berattarugglan

20 oktober 2013 17:08

Tack =). Vad kul att det är någon som gillar den!

 

jenny

21 oktober 2013 11:11

bra novell, hur många delar kommer du att lägga upp? :)

berattarugglan

21 oktober 2013 17:52

Vad kul att du gillar den! Jag är redan färdig med den, så hur många delar det blir beror på hur jag delar upp den. Vi får se. =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag ska kanske på en skrivarkurs den 28 juli. Men förmodligen inte, ännu är vi för få som har anmält oss. Kursen riktar sig till ungdomar i åldrarna 13- 16, den kostar 1 750 kr och ligger i Stockholm. Är det någon som är intresserad? Kolla på bilden ...

Hej. Jag ber om ursäkt för att jag är så inaktiv. Men här kommer i alla fall en liten uppdatering. Hur som helst är ju det här egentligen en skrivarblogg, men jag har tagit några detaljbilder på blommor och träd osv, som jag tänker dela med er. ...

Nu var det mer än en månad sedan jag bloggade sist. Förlåt för det, men sanningen är att jag faktiskt inte har haft lust. Jag kommer in i perioder, en månad bloggar jag som en galning och en annan bloggar jag inte alls.    Hur som helst, gillar n...

  Det finns få saker som är så vackra som frost. Det gnistrar som stjärnstoft på marken så här års. Som ni ser har jag fångade jag fenomenet på bild i morse.                        ...

Visste du att? Det är omöjligt att säga "What a handsome face" utan att låta som en skåning som säger "Var det han som fes?" Ville bara säga det, för det har ingen relevans alls i det här inlägget. Här är en dikt som jag skrev åt min älskade jycke....